Nordh

Även om jag räknar med att jag kommer att stanna kvar på min nuvarande arbetsplats även under nästkommande läsår prenumerar jag på ett par RSS-flöden från Arbetsförmedlingen. Det är alltid trevligt att ha koll på vad som finns tillgängligt på arbetsmarknaden, jag är ju trots allt inte livegen.

I dag berättade Google Reader för mig att NTI-gymnasiet Stockholm söker en duktig skolbibliotekarie.
I arbetsuppgifterna ingår att: 

• Ge biblioteksservice till elever och lärare. 
• I samarbete med lärare upprätthålla bibliotekets funktion som pedagogisk resurs i undervisningen.
• Ge handledning i informationssökning. 
• Främja lusten till läsning hos eleverna. 
• Ge särskild service till elever med läs- och skrivsvårigheter. 
• Övriga på skolbibliotek förekommande arbetsuppgifter.

Den som de söker:

• Är utbildad bibliotekarie
• Är positiv, lyhörd och har lätt för att samarbeta
• Har god pedagogisk förmåga och vill hugga i det lilla extra för att skapa en bra skola för våra elever

Det är inga som helst konstigheter där utan det låter som en helt ok skolbibliotekarietjänst. Jag vet inte riktigt om jag skulle söka den, men jag skulle absolut inte ha något emot att arbeta med de där arbetsuppgifterna, särskilt inte som det är ungefär vad jag jobbar med redan nu och kommer att göra än mer under nästkommande läsår, givet att jag inte byter arbetsplats. Anställningstiden är förvisso inte något att hurra över; HT 12 med ev. möjlighet till förlängning. Fast gör man ett bra jobb antar jag att sannolikheten är hyfsat god för att få förlängt över vårterminen.
Men så kommer man till det sista och det är hur många procent tjänsten är på: 20 %.

Hur stor är då skolan?
"NTI är inte någon stor skola, istället är vi en personlig sådan där varje elev får utrymme och uppmärksamhet. NTI-gymnasiet i Stockholm startade hösten 2003 och har idag cirka 750 elever"

750 elever borde innebära c:a 30-40 klasser. Det där med att man ska vilja hugga i det lilla extra, innebär det att det är tänkt att man ska jobba ett stort antal gratistimmar eller hur tusan har de tänkt att det över huvud taget ska vara möjligt att klara av att göra ens ett ok arbete?

Citerat från SVT Text:
"Efter framträdandet i Sälen förklarade Juholt vad han menade med att regeringen "drev" igenom en helt ny för- svarspolitik endast med stöd av SD.
-Självklart vet jag att Sverigedemokraterna inte satt i riksdagen under förra mandatperioden. Jag uttryckte mig medvetet drastiskt för att belysa minoritetsregeringens problem"

Givet att det faktiskt är ett korrekt citat, och SVT Text bedömer jag har riktigt hög trovärdighet, hur tusan tänker han?!
Till skillnad från SVT Text har inte Juholt riktigt hög trovärdighet, bristen på trovärdighet är snarare hans största problem.
Hade han velat ligga på gränsen till att inte ljuga uttrycka sig drastiskt hade han väl kunnat säga något i stil med att 'det inte var hos Socialdemokraterna, Vänsterpartiet eller Miljöpartiet den moderatledda regeringen valde att söka stöd när den drev igenom försvarspolitiken', och låta lyssnarna göra vilka antaganden de vill. Det hade  förvisso varit rätt onödigt av den moderatledda regeringen att göra det eftersom Alliansen då hade majoritet i Riksdagen, men likväl inte osant, givet att man inte efterfrågar en bred överenskommelse. I stället väljer Juholt att ljuga uttrycka sig drastiskt och hävda att den regering som hade majoritet i Riksdagen valde att söka stöd av ett parti som inte ens satt med i Riksdagen.

Det känns verkligen inte utvecklande för Sverige att Alliansen kan göra i princip vad som helst och ändå kunna framstå som det mest trovärdiga alternativet. Visst vill jag ha en borgerlig regering, men jag vill ha en borgerlig regering som sitter där den sitter eftersom det är det bästa alternativet, inte därför att det är det minst dåliga alternativet!

Hej,
jag blev nyligen uppringd av en oerhört oseriös försäljare som ville sälja tv-abonnemang till mig.

Jag är inte vidare intresserad då jag medvetet har valt bort allt som innehåller kanalväljare just för att inte behöva betala någon tv-licens.

Han hade då som säljargument att jag skulle ljuga om det blev kontroll och säga att jag inte har någon TV. Han tyckte även att jag inte skulle släppa in dem (nu får de förvisso inte ens gå in i bostaden ens om man säger att det är ok).

Han började även yra om att det krävs tv-licens om man har en DVD-spelare, vilket förvisso är sant, men enbart om man har en DVD-spelare med kanalväljare.

Jag valde att avsluta samtalet med att säga att jag tyckte att det här verkade oseriöst och att jag nu lägger på. Han ringde då upp igen, varvid jag tryckte bort samtalet, och då ringer han upp ytterligare en gång. Jag lämnar då över telefonen till en kollega och tydligen började han den här gången yra om man behövde TV-licens till projektorer och att hon skulle säga till mig att jag måste betala TV-licens för min projektor. Det är förvisso också sant, men enbart om man har en projektor med kanalväljare.

Jag är riktigt jäkla irriterad över hur försäljaren betedde sig. Dels genom att han sån urusel koll att han fick för sig att jag skulle betala TV-licens, men framför allt att jag skulle bryta mot lagen och därtill ljuga om det vid kontroll. Är det något ni uppmanar era säljare att göra?

Jag förväntar mig en väldigt bra förklaring till det inträffade, och jag hoppas innerligt att ni även spelar in era samtal. Jag skulle uppskatta en kopia av samtalet för jag kan tänka mig att det finns sådana som skulle vara intresserade av att höra hans/era säljargument...

Jag inser att det varit löjligt få inlägg de senaste två åren. Man kan väl inte direkt säga att det är en slump att det är ungefär två år sedan jag slutade studera och börja arbeta. Så här i efterhand ångrar jag en aning att jag inte skapade en blogg som är något mer anonym, men samtidigt skulle det kännas märkligt att vara relativt anonym.

Jag saknar dock att skriva så alternativet är att börja skriva noveller (yeah right), att skapa en helt ny anonym blogg (yeah right) eller att försöka skapa några inlägg här då och då (och förhoppningsvis även på min arbetsrelaterade blogg). Jag väljer då självklart att försöka skriva här lite då och då.

Så... vad har hänt sedan sist?
* Jag har bytt arbete, jag är numera IT-pedagog på samma skola jag tidigare var bibliotekspedagog på. Jag var dock bara några få minuter från att tacka ja till en tjänst på en annan skola. Jag tror att jag fattade rätt beslut. Fast mer om det i ett kommande inlägg.

* Jag har en katt mer än förut. De tycker inte så mycket om varandra, eller ja, Saga är inte så förtjust i Bucky. Bucky gillar Saga, åtminstone gillar han att jaga henne.

* Jag har ett så gott som helt nytt badrum, och ett nytt parkettgolv i rummet. Dessutom är det på gång parkettgolv i köket och hallen också, och en ny soffa, och ett par nya byråer, och lite annat.

* Jag har köpt en systemkamera. Nu återstår bara att lära sig att använda den också, men auto-läget fungerar hyfsat bra!

* Jag har gått med i Folkpartiet här i Sigtuna kommun. Om jag bara hade tid att engagera mig mer skulle det förstås vara bra, men det är något som får ske under 2013-2014.

* Jag har varit i London, och ska dit ytterligare ett par gånger inom några månader. Jag har även varit i Tallinn, men där har jag varit så många gånger att det inte känns vidare nödvändigt att nämna det.

Avslutningsvis är det bara att hoppas på att 2012 blir än bättre än det suveräna 2011, och att jag under 2012 får träffa mina närmsta vänner något oftare än vad som varit fallet under 2011.

Det känns lite märkligt att veta att de som satt och surfade under nästan varenda rast på Mediatekets datorer aldrig mer kommer att ens vara i Mediateket, givet att de inte kommer på besök. Istället ska de börja pendla när de börjar på ettan i gymnasiet till hösten.

Det känns även lite märkligt att veta att jag knappt ens hinner tillbaka till skolan innan min egen tid där är ute. Jag vill hinna dra igång två projekt vardera med alla tre blivande niorna, och av dem hinna slutföra ett projekt per klass. Det kommer troligen att ta en rejäl bit av mitt cirkeldiagram till arbetstid. Utöver det blir det kanske 2-3 bokprat, möjligen ett bokforum (bokprat för lärare och bibliotekarier) och eventuellt en bokcirkel. Summa summarum så har jag färglagt hela cirkeldigrammet, och troligen låtit en del färg rinna ut i kanterna, för det där med 40 timmars arbetsveckor hade jag svårt med redan innan jag fick min kontorskollega och nu förefaller det nästan absurt att inte arbeta mer än det. Läxhjälpen får jag inte heller glömma bort, den kan möjligen hinna dra igång på allvar, och sen är det allt det där vanliga på ett skolmediateket, dvs. hjälpa lärare och elever att låna in (och låna ut) böcker, låna ut DAISY-skivor och dylikt till de som behöver det, andra läskompensatoriska åtgärder samt en hel del annat som jag antingen glömmer eller förtränger just nu.

Det kommer att kännas väldigt märkligt när oktober precis har rullat in och jag ska avsluta allt och förhoppningsvis veta att jag då har ett nytt jobb att komma till inom några få dagar. Förhoppningsvis är det nya jobbet något liknande, jag känner att jag verkligen hittade rätt när jag valde att främst fokusera på skolbibliotek. Dock har jag aldrig testat på någon annan sorts bibliotek, så det är givetvis fullt möjligt att jag skulle trivas bra även på andra bibliotekstyper. Och jobbar man på folkbibliotek kan man glädjas åt att det är större sannolikhet för att de där frekventa låntagarna, som man gillar, inte bara kommer att besöka biblioteket under en viss tidsperiod utan kan fortsätta att göra det år efter år. En dag som den här vore inte det helt fel.

Jag vaknade kl 11 idag, och var då helt övertygad om att jag var tre timmar sen till jobbet.
I panik (nåja) började jag leta efter min mobiltelefon för att ringa och säga att jag skulle vara på plats om en halvtimme.
Jag började fundera över vad jag verkligen var tvungen att göra och svor för mig själv när jag insåg att rakning inte var ett alternativ jag kunde bortse från, då det är det som är mest tidskrävande.

Efter ett par minuter insåg jag dock att det fortfarande var söndag, och inte måndag. Jag skulle väl visserligen kunna skynda mig iväg till jobbet, men jag skulle nog tycka att det vore märkligt att skolan var helt övergiven.
Jag vet inte riktigt varför jag fick för mig att det var måndag, men nu när jag tittar mig omkring och kom på att det var just idag jag tänkt att jag skulle städa (och baka) hela dagen antar jag att det var ett önsketänkande...

Jag valde igår att förlänga min anställning med ungefär 1½ månad (mitten av augusti till början av oktober).
Låt gå för att jag inte skrivit på något anställningsavtal än, men det torde mest vara formalia.
Jag har varit i valet och kvalet om huruvida jag skulle förlänga anställningen eller söka något nytt där var beslut har sina för- och nackdelar.

Fördelar med att stanna kvar:
Nära till jobbet, vilket är oerhört skönt när man bor i Stockholmsområdet. Alternativet skulle vara ett par timmars pendlande per dag, vilket inte är fullt så skönt jämfört med att kunna gå till jobbet på 20 minuter.

Inspirerande arbete. Jag har stora möjligheter till att själv utforma min tjänst på det sätt jag anser passar. Jag har dessutom ett projekt jag vill driva med de blivande niorna som jag tror att majoriteten av dem anser vara såväl tämligen roligt som givande. Sen kan det förvisso finnas delmoment i det de inte kommer att gilla fullt så mycket, ex. muntlig redovisning. Dessutom gillar jag att hjälpa till med läxhjälp, givetvis bortsett från om de vill ha hjälp med NO-ämnen, men matematik, SO och hemkunskap har jag desto lättare att hjälpa till med. (Och om någon som läser detta känner mig väl och tror att jag blivit spritt språngande galen, de läser konsumenträtt nuförtiden i hemkunskapsämnet, och det är jag grym på, till skillnad då från resterande delar av hemkunskapen.)

Arbetskamrater jag trivs med, och då särskilt min IT-pedagogskollega. Det är alltid skönt med någon man kan bolla idéer med, och som samtidigt är väl insatt. Lärare i all ära, men de bollar jag hellre idéer med när ursprungsidéerna börjar bli till tänkbara projekt istället för att ligga på idéstadiet.

Nackdelar med att stanna kvar:
Stor risk för arbetslöshet mitt i en termin. Jag vill främst jobba som skolbibliotekarie, och att försöka hitta ett annat arbete inom den sektorn en bit in på höstterminen tror jag kommer att bli svårt. Det är bara att hoppas på att jag hittar något plötsligt vikariat eller något slags anställning som barn- och ungdomsbibliotekarie på ett folkbibliotek, vilket jag också tror skulle passa mig, om än snäppet mindre än på ett skolbibliotek. Fast jag tror inte att jag skulle ha det minsta emot att jobba på ett högeskole- eller universitetsbibliotek heller. Då får jag förvisso inte jobba med barn och ungdomar, men i gengäld blir det troligtvis mer arbete med informationssökning. I värsta fall blir jag arbetslös ett tag, men då finns det i gengäld mycket jag skulle vilja lära mig, som jag har känt ett behov av under året, exempelvis mer IT-pedagogik. Dessutom finns det många böcker jag önskar att jag hade haft tid att läsa. Har jag bara viss självdisciplin lär jag kunna få en tids ofrivillig arbetslöshet till att bli någonting positivt också.

Har jag fattat rätt beslut? Ja, jag tror det. Det märker jag väl om inte annat vid jul, dvs. om jag är arbetslös då eller ej.

Igår skulle jag duscha för första gången i mitt nya badrum, som är nästan klart. Det går åtminstone att såväl uträtta sina behov som att bli ren efteråt. Jag började med att ta ner duschslangen, för duschdraperi kommer upp först imorgon och det kan vara lite sådär irriterande att skapa något slags lera genom att blöta ner allt byggdamm.
Jag ställde sedan in vattentemperaturen på en skön och behaglig nivå och avslutade det hela med att slå på vattnet.
Då rann alltså vatten ur kranen ner i badkaret med en temperatur som var att betrakta som en skön och behaglig nivå, men än var jag förstås inte klar. Jag var ju även tvungen att se till att vattnet kom ur duschslangen om jag ville kunna ta mig en dusch halvsittandes i badkaret, och det ville jag, eller ville och ville. Hellre det än att försöka rena min kropp under själva kranen.

Fast jag fann ingen knapp, jag fann inget reglage. Vart jag än tryckte och vred fortsatte vattnet att strömma ut ifrån kranen istället för ut ur duschslangen. Jag tänkte många onda tankar om djävulsmaskinen innan jag till sist kunde hitta rätt switch. Man skulle alltså vrida på själva kranen och så började vattnet rinna ut ur duschmunstycket istället för ut ur kranen?!

Jag måste erkänna att det var rätt fiffigt, och jag kände mig hyfsat dum när jag väl insåg hur man skulle göra. Vad jag däremot saknar är att när man väl vrider på själva kranen, och öppnar den hemliga passagen till duschmunstycket, borde det spelas det där ljudet som används i Zelda när man hittar en hemlig ingång.

Katthalsband med bjällra = Stort misstag

Hon insåg med en gång att det här bådar inte gott och försökte fly. Jag insåg att hon knappast skulle bli mer lugn om jag fick på henne halsbandet, som plingar hela tiden om hon springer runt, vilket hon förmodligen skulle göra.

Det är åtminstone tur att jag såg till att ha gott om tid på mig att få henne i ordning för att åka iväg till veterinären.

Nästa uppdatering: Det blir akuten istället för veterinären ...

Idag ska Saga vaccineras, jag bävar redan inför det.
Jag förstår inte riktigt hur jag kom på den dumma tanken igår att det skulle vara en bra idé.
Jag drömde t.o.m. mardrömmar om det, hur hon kom bort. Eller ja, egentligen var det inte hon som kom bort utan mina föräldrars katt, och det gör inte lika mycket. För mig, eller för Saga. Sen var det en massa spindlar med i drömmen också. Det var inga små spindlar utan spindlar i samma storlek som Saga, om inte större.
Jag vet inte riktigt vad det har med Sagas kommande vaccination att göra, men jag är helt övertygad om att det inte är ett gott tecken.

Igår skulle jag ha mina två första bokprat, men istället blev det ett långt bokprat. Ett något för långt bokprat. Fast huvudsaken är att det gick bra!

Jag såg till att vara där i god tid, hela 20 minuter innan jag skulle börja. Trodde jag. Skolan jag skulle till fanns inte markerad på Google Maps så jag lyckades gå till förskolan med det snarlika namnet. Nåja, rätt skola fanns i närheten så jag var där med nästan tio minuter till godo.

Problem nummer två var att min kontakt på skolan var sjuk så istället för två bokprat á cirka 35 minuter hade jag ett bokprat på 70 minuter. 70 minuter är väldigt lång tid för en mellanstadieklass att sitta still, vilket också märktes när det var kvar ungefär 20 minuter.

Det finns säkerligen en hel del jag kan göra bättre, men jag lyckades med det som var viktigast: varenda en av de 22 böckerna (17 olika titlar) blev utlånad. För att ge ett par tips, den lättlästa fantasyserien Dvärgarna från Terra tycktes vara VÄLDIGT intressant, nästan varenda en ville läsa den första delen. Även nyutgåvorna för barn, och med mängder av illustrationer, av Dracula och Frankenstein, bearbetade av Rosie Dickins, var det en hel del som ville låna. Överlag var det minst fem intresserade lånare av nästan alla böcker, ofta avsevärt fler.

Vad kan jag då tänka på tills nästa gång jag ska hålla bokprat i en mellanstadieklass?

1) Det är klart att det är bättre om det är två bokprat för en klass vardera än ett bokprat för en helklass, särskilt om det bokpratet är dubbelt så långt. Dels hade jag svårt att få kontakt med den ena klassen för den satt helt fel till. Dock är det inte så mycket jag kan göra åt den saken, och det var även tänkt att det skulle ha varit två bokprat istället för ett.

2) Antalet böcker blev lite väl många, men det beror på att jag hade förberett mig på att ha två olika bokprat för två olika klasser så det var inte så mycket jag kunde göra åt saken när väl bokpratet skedde. Överlag tror jag att ungefär 10 böcker per klass, som jag hade tänkt mig, är ett lagom antal böcker.

3) För de böcker jag ska ha högläsning ur boken kan det nog vara bra att ha det jag ska läsa nedskrivet på ett separat papper, särskilt om det jag ska läsa finns på olika platser i boken. Dock tar det mer tid att förbereda det hela då...

4) Försök att ha flera exemplar av varje bok än vad jag hade med mig nu, dvs. 1-2 exemplar. Problemet här är att Sigtuna Kommun är en liten kommun, och därmed finns det inte särskilt många exemplar att få tag på. Jag kan inte räkna med att få tag på fler än max 2-3 exemplar per bok. Då uppstår även ett annat problem och det är att jag får svårare att nyttja samma titlar vid bokprat på de andra skolorna jag håller bokprat på, vilket i sin tur innebär avsevärt mer förarbete, och då kan jag i gengäld hålla färre bokprat.

Idag ska jag hålla nästa bokprat, men det här bokpratet kommer att skilja sig åt avsevärt från gårdagens bokprat. Idag ska jag nämligen hålla ett bokprat om klassiker i en högstadieklass. Jag tror exempelvis inte att jag ska läsa ur böckerna utan bara presentera dem. Främst därför att jag hinner presentera fler böcker då. Det är drygt 30 elever i klassen och samtliga måste välja en bok så jag tror det är av godo att försöka presentera böcker istället för att verkligen pusha för dem. Jag kommer säkert att göra vissa undantag, men de kommer också att bli just undantag. Jag är även lite besviken på att klassiker i det här fallet innebär böcker från 1600- till 1800-talet. Jag är väl något mer förtjust i något senare klassiker än så. Jag skulle hellre inleda med Jules Verne, Arthur Conan Doyle, Bram Stoker etc., fortsätta med Kafka, Orwell, Asimov, Golding och avsluta med Stephen Kings Carrie än att avsluta med den förstnämnda trion. Nåväl, förhoppningsvis blir det bra ändå!

Jag läser Expressen på nätet och noterar att Fredrik Reinfeldt blivit "ställd mot väggen", av en 11-åring.

"Gabriel Lindkvist, 11 år, från Gävle.
- SVT tyckte att jag kanske var för liten för det här. Då sa jag: "Jag är själv politiker och jag förstår mycket", säger han till Expressen.se."

Gabriel passade på att fråga statsminister följande fråga:
"Varför måste ni höja skatten för pensionärer och ge till er rika?"

Ja, för Alliansen har ju verkligen höjt skatten för pensionärerna...
Nåja, det visar ju åtminstone att Socialdemokraternas kampanjande kan fungera på åtminstone en målgrupp, mellanstadiebarn. Tråkigt nog för sossarna så har just inte den målgruppen rösträtt.
Gabriel passade även på att visa sitt stora kunnande för Expressen.se:

"– Jag är med i Socialdemokraterna för att jag tycker att de är ganska bra. De kanske har massa dåliga saker också men har ändå att alla ska ha det bra. Min kompis är också politiker och jag har bara hört det här, att de rödgröna vill stänga alla friskolor. Jag går på engelska skolan och det är ju en friskola."

Ja, för de rödgröna vill ju verkligen stänga alla friskolor...

Det här påminner mest om någon av de där böckerna där barn skriver brev till tomten, till Gud eller ska förklara olika saker. Det är i regel inte alltför förankrat i verkligheten, men det är likväl lite småroligt.

Vänsterpartiet, genom Kalle Larsson, har skickat ut ett pressmeddelande som replik till Alliansens integrationspolitiska utspel och kommer med ett rejält vallöfte(?):

"- Det blir allt mer uppenbart att det behövs en rödgrön regering för att skapa rätt till arbete [...]"

Ja, det kan man verkligen hoppas. Skulle Alliansen gå ut med något så oerhört verklighetsfrämmande skulle jag definitivt inte rösta på dem. Rätt till arbete?!

Frågan jag ställer mig då är: att skapa offentliga arbeten för varenda svensk som är arbetslös, finns det med i de rödgrönas budget eller är detta ytterligare valfläsk som skall tillfogas övrigt ofinansierat valfläsk?

Jakop Dalunde är språkrör för Grön Ungdom. Han har även skrivit ett debattinlägg på Newsmill idag. Jag får dock inte debattinlägget att riktigt gå ihop:

"Vi gröna [...] vill höja studiebidraget med 900 kronor. Ingen ska behöva tacka nej till studier för att den inte har råd."

(Studiemedlet 2010 är 8 140 kr för fyra veckors heltidsstudier där 2 696 kr är bidrag och 5 444 kr består av lån.)

De vill alltså att studiemedlet ska vara drygt 9 000 kr per månad.

"Minimilönerna för 19-åringar inom restaurang, handel och kommunsektorn ligger idag runt 15-17 000 kronor i månaden. Med centerns lönesänkning på en tredjedel återstår endast cirka 8 500 – 9 500 kronor i månaden efter skatt. Om Folkpartiet får bestämma får unga ut ännu mindre.

Med så låga löner måste unga antingen ha två jobb för att klara sig eller bo kvar hemma hos föräldrarna. Kanske är det så man vill lösa bostadsbristen – genom att sänka lönerna så mycket att unga ändå inte har råd att flytta hemifrån."

Här menar Jakop helt plötsligt att det inte går att klara sig på 9 500 kr per månad utan man måste ha två jobb alternativt bo kvar hemma hos föräldrarna. Hur går då det ihop med det där om att "ingen ska behöva tacka nej till studier för att den inte har råd"?
Menar Jakop att ungdomar som väljer att jobba istället för att fortsätta sina studier inte kan handskas med pengar och därför MÅSTE ha mer pengar per månad för att kunna klara av sitt leverne? Tror kanske Jakop att alla studenter har möjlighet att jobba extra under studietiden alternativt bor kvar hos sina föräldrar under hela studietiden? Är 9 000 kronor mer än 9 500 kronor i Jakops värld? Att ekonomi inte är den starka sidan hos MP var förvisso ingen nyhet, men nu blev det väl ändå lite väl snurrigt.